Placeringsfonder är ett bra sätt för nybörjare att börja investera, men visste du att många fondbolag har exit-laster som kan äta bort dina vinster?
"Exit load" är ett lite missvisande begrepp. Det är inte summan du förlorar om du avslutar, utan summan du förlorar om du avsluta förtid.
Det är viktigt att du som investerare vet hur du kan minska exitbelastningen i fonder eftersom detta hjälper dig att spara på kostnader och tjäna mer pengar på dina investeringar.
I det här inlägget kommer vi att diskutera hur du kan minska exitbelastningen i fonder så att du kan fatta bättre investeringsbeslut.
Men först, låt oss förstå vad utgångsbelastning är, varför debiteras den, hur skiljer den sig från kostnadsförhållandet och slutligen hur man blir av med den.
Vad är Exit Load?
Exit belastningar är avdrag som du får när du löser in fonder.
Fondbolag drar av uttagsbelastningen från värdet på din investering och sedan ge dig balansen. De flesta fonder har en exitbelastning, men vissa har det inte.
Till exempel, om du har en aktiefondinvestering på 1 lakh Rs och fondbolaget tar ut en exitbelastning på en procent, kommer du att få 99,000 XNUMX Rs vid inlösen.
Avsluta Ladda på SIP
Konceptet med exit belastning i SIPs förbryllar de flesta investerare. Låt mig hjälpa dig att förstå det bättre.
Investerare tror att om de började en SIP för ett år sedan, kommer de inte att debiteras en belastning om de säljer investeringen inom den angivna tidsramen. Men många investerare har fel.
Exitbelastningen på SIP är densamma som för alla andra fonder. Bindningstiden ska vara genomförd för varje SIP-avbetalning för att undvika utgångsbelastningen.
Till exempel: Om du har investerat i tre år, dvs 36 månader. Om det finns en ettårig inlåsningsperiod kommer du att kunna lösa in din SIP den 48:e månaden utan att ådra sig Exit Load.
Varför debiteras Exit Load?
Det främsta skälet är att avskräcka investerare från att ta ut sina pengar ofta. Fonder investera i aktier och företagsobligationer. Fondförvaltaren måste sälja av sin investering när du tar ut dina pengar och ge dig pengarna istället.
Detta kan leda till högre förluster för andra investerare i samma fond. Därför tar AMC:er ut en liten avgift när du tar ut dina pengar.
Värdepappersfonder tar ut en exitbelastning för att ta ut pengar från fonden före en angiven bindningstid.
Detta för att avskräcka investerare från att lämna fonden i förtid och för att säkerställa att fondförvaltaren har tillräckliga medel till sitt förfogande för att hantera fondsystemen.
Hur skiljer sig Exit Load från Expense Ratio?
Till att börja med, låt oss förstå hur fonder fungerar. Värdepappersfonder har en underliggande portfölj av värdepapper och ett kapitalförvaltningsbolag (AMC) som förvaltar den.
AMC investerar dina pengar i sina interna eller anslutna system och genererar avkastning från dem.
Nu kan dessa avkastningar vara i form av utdelning utbetalning eller återinvestering av utdelning beroende på ditt val. Dessa AMC:er tar ut en avgift för att hantera dina pengar och denna avgift kallas kostnadsförhållandet.
Både Exit Load och Expense Ratio är avgifter som tas ut av fondbolag och är en del av ditt systems NAV (Net Asset Value). De påverkar dock din avkastning på olika sätt.
Uttagsbelastningen är en avgift som påförs dig om du löser in dina investeringar inom en period från investeringsdatumet. Om du inte uppmärksammar det finstilta kan det bli en stor belastning på din avkastning.
Kostnadskvoten är den årliga kostnad som täcker alla utgifter som fondhuset har, inklusive administrationskostnader, distributionskostnader och ersättningar till fondförvaltare.
Däremot, till skillnad från en exitbelastning, som debiteras vid inlösen, debiteras kostnadskvoter varje år så länge du förblir investerad i ett visst system.
Utgångsbelastningen varierar från noll till maximalt 6 %, medan kostnadsförhållandet varierar från 0.5 % till 2.5 %.
Och slutligen, hur sänker man eller blir av med Exit Loads?
Om du vill rädda dig själv från utgångsbelastningen, här är de rutiner du kan följa:
1. Håll dig investerad länge:
Genom att hålla fast vid fonderna under en längre period mildras effekten av volatilitet och marknadsrisk, vilket leder till bättre avkastning.
Genom att vara engagerad längre kommer du att kunna dra nytta av tillväxtpotentialen för aktier samtidigt som du mildrar negativa marknadsrörelser.
Framför allt kommer Exit Loads att elimineras.
För kortsiktiga mål kan du investera i kortsiktiga likvida medel eller bankinsättningar för att bli av med Exit Loads.
2. Värdepappersfondsystem utan exit belastning:
Även om vissa fonder har exit-belastningar för alla system, finns det också några som inte har några exit-belastningar för några av sina system.
Så välj klokt!
Här är listan över några värdepappersfondsystem med ingen exitbelastning:
- Edelweiss Diversified Growth Equity Fund,
- Quantum Long Term Equity Fund,
- TATA Contra Fund,
- DWS Alpha Equity,
- HDFC Index Sensex Plus,
- JM Nifty Plus, och
- DWS investeringsmöjlighet.
3. Kontrollera tidsramen för din investering
Om din investeringshorisont är långsiktig kan du gå vidare med vilket system som helst.
Men om investeringen är kortsiktig är en skuldfond eller likvid fond ett bättre alternativ eftersom de ger mer likviditet, säkerhet och lågriskexponering.
Undersök alla tillgängliga system för no-exit-load och välj ett som bäst passar din investeringstidsram.
4. Övervaka betingade uppskjutna försäljningsavgifter
CDSC är en inlösenavgift eller en exitbelastning som vissa fondhus tar ut på investerare som löser in sina andelar inom en fastställd period från tilldelningsdatumet.
Du har till exempel investerat i en fond med ett CDSC på 2,1,0. Det betyder att belastningen blir 2% om du slutar innan ett år, och 1% om han stannar längre än ett år men slutar innan två år. Du stannar i kassan längre än två år och betalar ingen belastning.
Därför kan du övervaka året under CDSC innan du löser in dina investeringar för att sänka exitbelastningen.
5. Undvik ofta byte av MF-scheman:
Om du vill byta från ett system till ett annat inom samma fondhus måste du betala en exitbelastning. Uttagsbelastningen debiteras om du löser in eller byter andelar från ett system inom en angiven period, vanligtvis upp till ett år.
Det finns också vissa tillfällen där exitbelastningen avstås även om du löser in andelar innan ett år har gått. Till exempel om två eller flera system från samma fondbolag går samman, eller om planen likvideras.
Slutsats
Exit-belastningar skyddar dig inte bara från att sälja för tidigt utan fungerar också som ett avskräckande medel för fondförvaltare att ta högre risker på grund av inlösentryck.
Du kanske tror att aktiefonder utan exit-belastning kommer att vara bättre än de som har en exit-belastning. Men det beror på under vilken period du investerar i aktiefonder.
Slutligen skulle jag vilja säga att dina investeringar bör baseras på dina mål och tillgångsallokering.
Även om fonder utan exit belastningar kan spara pengar, allt ska inte ses ur ett kostnadsbesparingsperspektiv. Att nå ditt mål är den viktigaste delen av en investering.
Lycklig investering!
Kommentera uppropet